Världen - eller vadå?

Att det gått en månad sedan det skrevs om musiktermer beror kanske inte på att varje term i boken studerats i en genomgång från a till ö - och att den i så fall fastnade på bokstaven v. V som i världsmusik - nej, uppenbarligen inte, eftersom den termen inte finns med i just den musikordboken.

Vad det ordet betyder får man ta reda på på annat håll. Och även om man bör vara försiktig med Wikipedia som källa kan man ju undersöka vad som sägs där. Den engelska Wikipedia resonerar lite om vad termen kan ha för olika innebörder och fastnar för en grundbetydelse: "any form of music that is not part of modern mainstream Western commercial popular music or classical music traditions, and which typically originates from outside the cultural sphere of Western Europe and the English-speaking nations". Svenska Wikipedia begränsar sig till några rader och har som definition: "en musikgenre som vanligen betecknar folkmusik från tredje världen och musik som lånat uttryck från denna".

Det diskutabla i den engelska definitionen är att de som hittat på termen undantar sig själva från det som samtidigt sägs vara universellt - det blir alltid "de andras musik".

Men man kan ju säga som den som presenterar Roots world: "How is that defined? I don't know and don't particularly care at this point: it's music from someplace you aren't, music with roots, music of the world and for the world."

Och då finns det mycket att läsa i den tidskriften, likaså i National Geographics sammanställningar av länkar . Eller via World music central

Tyngdpunkt på musiken

I CD-revyn senast talades det om en pågående komplett inspelning av Vivaldis verk. Meningarna var delade - vad är det för poäng med att spela in all musik av tonsättaren? tyckte någon i panelen.

Sådana samlingar är hur som helst lite svårhanterliga på ett bibliotek. Efter att när Mozartåret skulle ta sin början 2006 ha släpat, kånkat och (med åtskilliga pauser inlagda på vägen) burit hem ett paket med all Mozarts musik från posten (utan att från början ha tänkt på uppgiften att det skulle väga 17 kilo) kan man ha sina tankar om hur detta skulle fungera. Skulle någon låna en sådan låda och på fyra veckor lyssna igenom dessa 160 CD och därefter släpa tillbaka bumlingen?

Inspelningarna är i och för sig alldeles förträffliga. Det gäller också för en del av det som finns i en motsvarande samling med Johann Sebastian Bach. Där är lådan utformad på ett annat sätt, så den väger bara 5 kilo. Men ändå, det skulle nog inte bära sig på ett bibliotek, om man säger så.

Helt annorlunda med en liten behändig låda, också den från Brilliant Classics: Shostakovich edition, kompletta inspelningar av tonsättarens instrumentalmusik - 27 CD och en DVD. Det går inte att ge exakta uppgifter just nu om hur mycket den väger (ingen våg tillgänglig, så enkelt är det) men den är utan några som helst bekymmer transporterbar. Och inspelningarna? Jodå, de väger tungt.