Fler datum

Det förra inlägget lät kanske som ett ifrågasättande av födelsedagsfirande - men för all del, allt må firas som firas kan. Eftersom 2007 utsetts till Jazzens år kan man då ge sig in på en sorts kronologiskt och systematiskt lyssnande genom att varje dag spela något av den som råkar vara född den dagen. Frågan är bara om den sortens systematik egentligen ser ut att vara systematisk.

Alligevel, ett sådant projekt kan ta sin utgångspunkt från en förteckning av jazzmusikanters födelsedagar Där ser man att det är Svend Asmussens tur idag.

Men hur gör man med den 29 februari, med musiker som är födda när det var skottår? Sparar dem till ett annat datum då det är tomt i förteckningen?

Ett datum

Jubileer, som sagt - men det verkar vara en populär sak att ägna sig åt på internet, att döma av alla sidor som ägnas åt "denna dag i historien". Klassika har en sådan sak på första sidan, med uppgifter om vad som hänt en viss dag i musikhistorien. För denna dag nämns ett antal uruppföranden - och Sir Hubert Parrys födelsedag.

Parry skulle (som det brukar heta) ha fyllt 160 nästa år, en aktningsvärd ålder kan man tänka. Hans förmodligen mest kända verk har 90 år på nacken, sången Jerusalem, till text av William Blake. Det är den som brukar avsluta Last night of the Proms. Om sångens tillkomst och om dess vidare öden och användningar kan man läsa här

Och Proms? Jodå, det finns en video i bibliotekskatalogen

Buxtehude 2007

Alla dessa jubileer! Så kan man kanske tänka – för ständigt är det 100, 150, 200, 250 och andra antal år sedan den ene eller andre komponisten är född eller har dött. Men om firandet av dessa olika år leder till konserter, nya böcker och inspelningar finns det förstås ingen anledning att klaga över jubileumsmanin.
Att det i år har gått 300 år sedan Dietrich Buxtehudes dödsdag firas på olika håll i världen – men mest i Helsingborg, om man får tro en artikel i Helsingborgs Dagblad: http://hd.se/noje/2007/01/20/mycket-buxtehude-under-2007 . Jovisst, den förmodade födelseorten kan väl ha en särskild anledning att fira (särskilt som födelseåret lär vara 1637, inte 1630 som det står i artikeln) men Lübeck – där han var verksam i flera decennier – ger sig in i firandet med tysk grundlighet: http://www.buxtehude2007.de
Och hur det kan se ut i övrigt får man veta av det Buxtehudesällskap som bildades för några år sedan: http://www.dieterich-buxtehude.org
En verkförteckning hos Klassika kan vara användbar: http://www.klassika.info/Komponisten/Buxtehude/index.html Inte minst genom att man där hittar rekommendationer när det gäller inspelningar.

Toner från en kaval

Svårigheten att få ljud i en kaval ska inte överdrivas, men att få ljudet att låta är ett annat problem. Någon hjälp med det kan man få av de råd som Bob Snider har sammanställt:
http://www.robertsnider.com/Kavals/
Där finns tips om hur man bäst sköter flöjten, en vägledning för nybörjare, diagram med fingersättningar och en del inspelningar som illustrerar hur det ska låta. Om man sedan med hjälp av detta kan få fram några toner som ens påminner om vad Theodosii Spassov http://www.theodosiispassov.com/theo.php åstadkommer – nåja, man ska ha rimliga ambitioner.
Men varför inte lyssna på en CD som man kan hitta i bibliotekskatalogen: Bulgarie, chants et dances med ensemblen Varna. Där finns ett solostycke för kaval. Och det går alltid att lyssna på Ray Lema, Professeur Stefanov et Les Voix Bulgares de l’ensemble Pirin, där kaval finns med som ett av instrumenten. Fast de inspelningarna lyssnar man kanske inte på för flöjtens skull, utan för det formidabla mötet mellan bulgarisk körtradition och afrikanska rytmer.

Hej

Hej Borås Stadsbibliotek!
trevligt att ni startar en blogg
kommer att läsa den
MVH

Matteuspassionen i japansk tappning!

Kompositör: Bach, Johann Sebastian
Verk: Matteuspassionen
Skivmärke: BIS CD 1000/1002

Det finns väl egentligen hur många inspelningar som helst av detta mästerverk, Matteuspassionen komponerat av Johann Sebastian Bach. Här är en inspelning gjord av den japanska barockensemblen Bach Collegium Japan, ledd av dirigenten Masaaki Suzuki, som varmt rekommenderas. För övrigt kan nämnas att denna ensemble just nu håller på att spela in samtliga kantater (över 200 stycken!) av Johann Sebastian Bach på samma skivmärke.
Finns att låna på Borås Stadsbibliotek, klicka här så kommer du till katalogposten.